Universitet och högskolor

Läs på högskola eller universitet!

Att börja studera på en högskola eller ett universitet är ett stort steg i många människors liv. Skillnaden från att läsa på gymnasiet är ganska stor, det är mer ”frihet under ansvar” då det innebär en hel del självstudier. Att plugga vidare ger dig möjligheten att skaffa dig nya kunskaper och erfarenheter, kanske flytta hemifrån till en ny stad och träffa nya människor. Studietiden kommer förmodligen vara några av ditt livs roligaste år! Och högskole- eller universitetsutbildningen du får ökar chanserna betydligt till ett mer kvalificerat arbete.

Du kan välja mellan fristående kurser, utbildningsprogram eller att själv utforma din egen utbildning. Du kan läsa på heltid, halvfart, kvartsfart eller på distans. Möjligheterna är många!

Nedan hittar du en lista på alla Sveriges universitet och högskolor. Därefter följer allt du behöver veta om högskole- och universitetsstudier. Lycka till! Läs mer om högskole- och universitetsstudier i Sverige.

Välj ämnesområde/intresse:

Välj utbildare

Att läsa på högskola eller universitet

I Sverige finns det idag 14 statliga universitet och 22 statliga högskolor. Därtill tillkommer enskilda utbildningsanordnare, med rätt att ge grundläggande högskoleutbildning och lärosäten med enskild huvudman som har rätt att ge forskarutbildning, exempelvis Handelhögskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Sammanlagt finns det faktiskt 61 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Den största skillnaden mellan högskola och universitet är att universiteten har rätt att utfärda doktorsexamen.

Den första januari 2007 infördes en ny utbildnings- och examenstruktur, för att öka jämförbarheten av högre utbildning mellan olika länder i Europa (enligt den s.k Bolongaprocessen). Nu är högskole- och universitetsutbildning uppdelad på tre utbildningsnivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje utbildningsnivånivå förutsätter och bygger på att man har utbildning på tidigare nivå(er), alltså du måste ha läst utbildning på grundnivå för att kunna läsa utbildning på avancerad nivå, exempelvis ett mastersprogram.

Program och kurser

All högskoleutbildning är uppbyggd på kurser. Kurserna behandlar oftast ett enda ämne och kan vara olika långa, men det vanligaste är att de är 5-20 veckor. Flera kurser kan sammanfogas till ett helt utbildningsprogram, exempelvis Ekonomprogrammet. Utbildningsprogrammen har förbestämda kursplaner och leder oftast till en examen i huvudämnet. Om du vill kan du utforma din egen skräddarsydda utbildning, genom att själv välja ut kurser. På det sättet kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på program. Det finns dock vissa yrkesexamen, som psykolog eller socionom, som kräver att du läst rätt program.

Hur långa är utbildningarna?

Högskoleutbildningens längd anges enligt ett poängsystem där ett heltidsstudieår på 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng och en termin 30 högskolepoäng. Hur många högskolepoäng varje kurs motsvarar bestäms utifrån den arbetsinsats som normalt krävs för att uppnå kursens mål. Mål och antal högskolepoäng anges i den kursplan som högskolorna formulerar till respektive kurs. Ett kandidatprogram är numera 180hp, alltså tre års studier.

Helfart, halvfart, kvartsfart

De flesta utbildningar på högskolan kräver att du läser på heltid. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, alltså en vanlig arbetsvecka. Mycket av studierna bedrivs dock, i regel, som självstudier, varför studietiden kan beskrivas som ”frihet under ansvar”. Många kurser kan du läsa på deltid, till exempel på halvfart eller kvartsfart. Då får du färre högskolepoäng per vecka. I gengäld förväntas du också studera färre timmar varje vecka.

Föreläsningar och möten på deltidskurser ligger ofta på helger och kvällar, så att du kan kombinera studierna med att jobba.

Vad krävs för att få läsa på högskola eller universitet?

Alla utbildningar på universitet och högskolor kräver förkunskaper, de kallas behörighetskrav. All högre utbildning kräver grundläggande behörighet. Vad grundläggande behörighet innebär exakt skiljer sig mellan vilken urvalsgrupp Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

• Grundläggande behörighet
  
  
Grundläggande behörighet krävs för all utbildning på högskolan. Du har grundläggande behörighet om du har:
• gått gymnasiet och blivit godkänd på 90 % av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
• läst gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) och blivit godkänd på minst 90 % av de kurser som krävs för ett fullständigt program.
• läst en utbildning på folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
• en utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.
• reell kompetens – högskolan eller universitetet anser att dina tidigare erfarenheter gör att du kan ta till dig utbildningen.
• Särskild behörighet

Många utbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. Det kan vara en gymnasiekurs som exempelvis Matematik C eller Naturkunskap B, men ibland krävs även arbetslivserfarenhet. Som vi nämnde tidigare kräver alla utbildningar på avancerad nivå att du redan har läst en grundläggande utbildning på högskolan. Om du inte har grundläggande behörighet, så måste du först komplettera genom att läsa på kommunal vuxenutbildning (komvux) eller på folkhögskolan. Vänd dig till din kommun för att ta reda på vart du kan komplettera dina betyg. Om du inte vet vilket betygssnitt du har hjälper vi dig » räkna ut det här!

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram och söka, men det är ändå inte säkert att du kommer in. På många utbildningar räcker inte antalet platser till alla sökande. Då måste ett urval göras. Dina meriter kommer då att värderas. Det betyder att ett värde räknas ut med ditt gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg eller högskoleprovsresultat som grund. Med meritvärdet konkurrerar du sedan om utbildningsplatserna i urvalet. Urvalet sker i två steg, urval 1 och urval 2. Du kan läsa mer om meritvärdering och urval på www.studera.nu.

Ansökan

Till de flesta utbildningsprogram sköter Verket för högskoleservice (VHS) antagningen. Till alla fristående kurser sköter högskolorna själva antagningen. På www.studera.nu framgår vilka program som VHS sköter antagningen till och där kan du också ansöka till utbildningarna direkt på hemsidan. Sista anmälningsdatum för de utbildningar som man ansöker via VHS är 15 april respektive 15 oktober varje år. Poststämpelns datum gäller. När sista anmälningsdag har passerat kan du göra en sen anmälan till program, kurser och kurser inom program som inte blir fyllda. På webbplatsen www.studieplatser.nu har högskolorna och universiteten möjlighet att annonsera om sina lediga studieplatser.

Studiemedel

Att studera på universitet och högskolor är gratis, dock är det ett krav ifrån de flesta universitet och högskolor att du blir medlem i en studentkår för att få rätt att tentera. Terminsavgiften för att få tentera brukat ligga mellan 250-350 kr beroende lite på vilken högskola du studerar vid. När du studerar på ett universitet/högskola har du rätt till CSN-stöd som består av bidrag och lån.» Läs mer på CSN:s hemsida.

Boende

Att börja studera innebär ibland att du blir tvungen att söka ny bostad, Studentum hjälper dig här att » hitta din nya bostad! Du kan även kontakta högskolorna direkt för att få information om boende på just den orten du väljer att studera.

Om du har frågor angående studier är du välkommen att kontakta oss på info@studentum.se.